Tillbaks till verkligheten

Nu har man äntligen kommit hem till Sverige igen. Började dagen fint med att kolla på skidor i cirka 7h på tv. Tynell var helt klart starkast idag och det var mycket rättvist att han fick vinna. Erik E imponerade med en fjärdeplats. Marren var uppe och visade upp sig i början och Jocke hängde också med ett tag. Starkt jobbat med tanke på att vi anlände till Mora vid 23.30 igår efter att ha varit på resande fot 24h. Fem-milen var riktigt tråkig, jäkla sällskapsresa. Flopp VM.

Kina var verkligen grymt. Tar nog ett litet tag innan alla intryck har smält in. Det är skönt att var hemma men samtidigt lite vemodigt. Arrangemanget var verkligen imponerande och stort. Har varit bra tävlingar men allt blir lite omständigt för kineserna eftersom dom inte varit med och arrangerat något liknande tidigare. Dom känner liksom inte till sporten riktigt och därför blir förståelsen ganska svår. TD Jons har dock gjort ett bra jobb för att få till bra och rättvisa tävlingar. För vår del blev det lite stolpe ut vissa lopp men sammantaget tror jag vi är ganska nöjda. För mig blev det mycket tid i vallaboden och där har det också funkat bra. Jag tror att jag och Eskelund var på plats först samtliga tävlingsdagar.

Boendet var ju också ett kapitel för sig. Ett grymt stort hotel där nästan samtliga deltagare bodde. Städningen lite halvtaskig på rummen och ville man ha något ordnat fick man hitta upp någon som kunde engelska. All personal, säkert 200 personer, hade dock lärt sig att säga Hi, Hello och Pins?. Så vart man än rörde sig så var det någon som hälsade eller ville ha pins. Lite jobbigt i längden faktiskt. Entren var vaktad av militärer och runt hotellet patrullerade dom i 3-manna grupper dygnet runt. Man är avtrubbad nu och reagerar inte ens på att det kommer beväpnade militärer överallt. Maten på hotellet var ganska ok. Blev mycket ris men det är väl så det är i Kina. Cola och Sprite till samtliga måltider. Frukosten var väl lite tråkig men det fanns micro så man kunde spränga lite gröt på morgonen. Något vi svenskar lyckades med många gånger. Det värsta med hotellet var när vi skulle checka ut. Dagen innan kom dom med inventarielistan sen var det väldigt grinigt om något saknades på rummet. Dom tänkte inte på att man kanske ska ha en sådan på rummet så man kan kontrollera själv när man kommer att inget saknas. Glas som tagits in i disken skulle ersättas trots att vi förklarade att dom fanns på hotellet. Detta löstes genom att gå till matsalen och sno med sig glas som man ställde tillbaks. Tillslut insåg dom att ingen faktiskt ville sno dricksglas och duschmattor så vi kunde lämna stället.

Sista natten var vi i Harbin på Athlete Village. Var inte alls lika trevligt där så man hade tur som fick bo och tävla borta i Yabuli under veckorna. Resan hem var lite lång och seg men spännande. Vi åkte tidigt på morgonen ifrån Harbin till Peking. Väl där var Marrens bagage borta. Efter att ha försökt förklara för kineserna att hans väska var ordentligt stor och att den inte lätt kunde blandas ihop med en liten svart väska som fanns kvar på bandet så kom den helt plötsligt hans väska upp. Efter det rusade vi vidare för att checka in bagaget på planet till Stockholm. Men dom öppnade incheckningen sent. Paniken började sprida sig om vi skulle hinna in till stan och handla. Tillslut fick vi efter lite strul, som vanligt, checka in vårat bagage och sprang till tåget in till stan. Taxi bort till shoppingcentrat och lite hetsshopping under 45 min för att sedan ta taxi tillbaks till tåget. Vi kom lite sent till boardingen men lyckades komma med planet hem iallafall.

Sammanfattningsvis kan vi säga att det varit en helt grym resa. Mycket roliga händelser och intryck. Spännande att se Kina även om det var lite skrämmande att se hur styrda människorna är där borta. Ingen som tar några egna initiativ direkt. Inne i städerna finns det riktiga slumområden. Fasaderna är lite putsade på framsidan medan bakgårdarna kan vara riktiga soptippar. Stort minus för att det var så svårt att kommunicera med folket. Alla är egentligen väldigt trevliga och vill hjälpa till. Men eftersom det lätt blir missförstånd är det väldigt frustrerande. Universiaden var grymt som arrangemang. I Torino för två år sedan var vi bara med på de avslutande tävlingarna och boendet var mer utspritt än nu. Vi missade dessutom invigningen den gången. Man hann tyvärr inte med att se så mycket andra idrotter än längdskidor men några slalomåk såg vi åtminstone. Nu siktar vi emot Erzurum om 2 år ;).

För egen del har jag känt mig pigg hela tiden där nere. Efter att ha snurrat lite lugnt på skidor några gånger kände jag verkligen suget efter att tävla igen. Måste kolla lite till veckan om hur jag går vidare mot comebacken.

Mer läsning om skidåkarnas insats: http://bagheeraskiteam.blogg.se/
Mer läsning om svenskarnas insats: http://vinteruniversiaden.blogspot.com/

Pictures to come...

Kommentarer
Postat av: Anders Carlsson

Verkar ha varit en händelserik resa. Lycka till med dina comebackplaner.

2009-03-02 @ 19:04:36
URL: http://anderscarlsson.blogg.se/
Postat av: Joakim Engström

Ni var grymma vallare! Riktigt bra!

2009-03-03 @ 08:56:59
URL: http://www.joakimengstrom.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0